Hoppa till huvudinnehåll

Utveckling av Attendos kvalitetsarbete 

Attendo var först inom omsorgen med ett digitalt kvalitetssystem, som i senaste version heter AQ22. Systemet används för att dokumentera och utvärdera kvalitetsarbetet i varje verksamhet utifrån fem olika aspekter: systematiskt kvalitetsarbete, allvarliga händelser, extern granskning, dokumentation och internrevision. Det ligger också till grund för Attendos kvalitetsindex.

En bredare syn på kvalitet med fokus på hälsoutfall och livskvalitet

Attendo har under 2022 börjat arbetet med att ta fram nya verktyg och arbetssätt runt kvalitet. Dessa bygger på ett nytt kvalitetsramverk som bl a mer tydligt inkluderar hälsoresultat och livskvalitet.

Det nya kvalitetsramverket utgår från tre olika aspekter på kvalitetsarbetet.

1.Processkvalitet.

Strukturer för kvalitetsarbetet, såsom förekomst och följsamhet av rutiner, arbetssätt och processer. En hög processkvalitet visar att en verksamhet dels har rutiner som behövs för att bedriva en trygg omsorg, dels lever upp till och överträffar de krav på dokumentation och uppföljning som följer av rutinerna. Det motsvarar i stort vad som rapporteras i Socialstyrelsens enhetsundersökningar.

2. Kundnöjdhet och kundupplevelse.

Mått på hur omsorgen uppfattas av de som tar del av den och deras närstående. Detta är likvärdigt med det som fångas upp i bland annat de nationella brukarundersökningarna, och ger en subjektiv bild av omsorgen på såväl enskilda parametrar som på ett övergripande plan.

3. Livskvalitet.

Mått på individ- och gruppnivå som visar vilka faktiska utfall i termer av hälsa, välbefinnande och livskvalitet som omsorgsinsatserna bidrar till. Utgångpunkten är validerade och forskningsbaserade modeller. Livskvalitetssamtal enligt ASCOT-metoden möjliggör t ex en systematisk skattning av hur omsorgens insatser påverkar den faktiska livskvaliteten för den enskilde.

image5gq41.png

Nya verktyg för kvalitetsuppföljning

Sedan mitten av 1990-talet har Attendo arbetat för att centralisera, digitalisera och automatisera insamlingen och utvärderingen av kvalitetsparametrar i omsorgen. Mot bakgrund av det nya kvalitetsramverket har en större översyn av den grundläggande digitala infrastrukturen påbörjats, med utgångspunkt i de specifika behov som finns i respektive affärsområde.

Skandinavien: Livskvalitetssamtal införs

I Skandinavien har beslut fattats om att bygga ett nytt kvalitetssystem från grunden. Målet är att få en datadriven analys av kvalitetsarbetet som kan upptäcka brister i kvalitetsarbetet innan allvarligare avvikelser uppstår. Det ska också bli möjligt att ta fram och analysera kvalitetsdata på individnivå.

Som första steg har två nya system upphandlats för att mäta och rapportera processkvalitet, bland annat när det gäller avvikelserapportering och för att
ge överblick på processkvaliteten i olika verksamheter.

Beslut har också fattats om att gå vidare med införandet av livskvalitetssamtal baserat på ASCOT-metoden, som piloterats under hösten 2021 och våren 2022. De kunderna som deltog i piloten upplevde att livskvalitetssamtal ledde till ökad delaktighet och bättre möjlighet att
påverka omsorgen. Medarbetarna såg hur metoden tydligt bidrog till det kontinuerliga förbättringsarbetet.

Finland: RAI-metod för analys av vårdbehov och uppföljning av kvalitet

I Finland är utvecklingen av den nya kvalitetsmodellen nära sammanlänkad
med det nationella införandet av dokumentationsstandarden RAI (Residence
Assessement Instrument) från den 1 april 2023. RAI utvecklades i USA och består av protokoll för att definiera och följa upp enksilda individers omsorgsbehov.

Metoden gör det möjligt för verksamheten att ta fram omsorgsplaner utifrån individens personliga behov. RAI-verktyget ger även möjlighet att mäta och följa individernas hälsa, funktionella förmåga samt livskvalitet.

Ett digitalt RAI-verktyg för att illustrera hälsoresultat har piloterats med goda
erfarenheter och är nu under införande. Arbetssättet gör RAI mer meningsfullt i den dagliga verksamheten och bidrar till bättre hälsoresultat.