Systemet för välfärdstjänster

Lokalt ansvar för social omsorg

Samtliga medborgare i de nordiska länderna har rätt att få tillgång till vård- och omsorgstjänster. Dessa tjänster finansieras till över­vägande del via skatt och i viss mån av avgifter från användarna. Man skiljer på hälso- och sjukvård (vårdcentraler, tandvård och sjukhus m m) och sociala omsorgstjänster (äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med drogberoende, asylmottagning m m). Ansvaret för hälso- och sjukvården ligger oftast regionalt hos landsting eller sjukvårdsdistrikt, medan ansvaret för social omsorg oftast är lokalt - det vill säga kommunens.

Till skillnad från hälso- och sjukvården, där alla kan söka vård direkt på en vårdcentral, är den sociala omsorgen behovsprövad. Det betyder i regel att varje omsorgs­ärende prövas och beslutas individuellt (bistånds­beslut) i den kommun där personen är bosatt. Även i kommuner med valfrihetssystem krävs ett biståndsbeslut innan en person kan göra sitt kundval och få tillgång till exempelvis hemtjänst.

Reformer har öppnat för privata utförare

Systemet för välfärdstjänster i Norden har stegvis öppnats för andra utförare än offentliga i takt med att olika reformer genomförts för att förbättra kvalitet, tillgänglighet och effektivitet inom vård och omsorg.

De viktigaste reformerna sedan 1990-talet är de som gäller kommunalt ansvar för omsorgens organisation och finansiering, samt de nya regelverk som utarbetats för att styra och underlätta valfrihet och upphandling av kommunala tjänster. Kommunreformerna i Norden var särskilt betydelsefulla eftersom man då lade ett större ansvar för social omsorg på kommunerna samt i princip skiljde biståndsbedömning och upphandling från utförandet av sociala omsorgstjänster. Det lade grunden till de beställar- och utförarsystem som idag finns i vissa kommuner och öppnade för alternativa utförare att erbjuda sina tjänster. I begreppet alternativa utförare ingår privata företag tillsammans med föreningar, stiftelser och ideella organisationer, varav de sistnämnda är betydligt vanligare i Danmark, Norge och Finland än i Sverige.

Attendos kunder

Attendos kunder är huvudsakligen kommuner. Utformning och längd på kontrakten varierar beroende på kontraktsmodell och typ av tjänst. De tjänster Attendo utför används i huvudsak av brukare och patienter som antingen valt Attendo via sitt eget vårdval eller som omfattas av hälso- och sjukvård eller social omsorg där kommunen valt Attendo genom upphandling.

Det svenska omsorgssystemet

I Sverige ansvarar 290 kommuner för socialtjänst och äldreomsorg, och 20 landsting/regioner för hälso-, sjukvård och folktandvård. Attendos kunder i Sverige är framförallt kommuner med ansvar för socialtjänst och äldreomsorg. För kommunerna finns i huvudsak tre modeller för upphandling av privata välfärdstjänster: upphandling av kontrakt i befintlig verksamhet, upphandling av ramavtal samt kundval. Attendos konkurrenter bland privata utförare i Sverige är bland andra Vardaga/Nytida, Förenade Care, Aleris, Humana och Frösunda.

Kundval växer i betydelse

Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes 2009. Med den etablerades ett ramverk för upphandling av offentliga tjänster där brukaren eller patienten själv får välja sin utförare bland de som finansiären (kommunen eller landstinget) har godkänt. I Sverige är det kommuner och landsting som beslutar om att införa valfrihetssystem. Från 1 januari 2010 måste dock alla landsting ha valfrihetssystem i primärvården. I kommunal verksamhet är det upp till varje kommun att bestämma om och på vilket sätt LOV ska införas. Många kommuner har infört LOV. I dessa kommuner ansöker privata utförare till kommunen om att bli godkända. Efter ett biståndsbeslut kan brukaren själv välja mellan en offentlig och en alternativ utförare. Ersättningen ska vara densamma till den alternativa utföraren som till den kommunala. Valfrihetssystem är vanligast inom hemtjänsten men förekommer även i särskilt boende, gruppboende och daglig verksamhet inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det finska omsorgssystemet

I Finland är vårdsystemet decentraliserat med 320 kommuner som ansvarar för primärvård, socialtjänst och äldreomsorg samt 20 sjukhusdistrikt som vart och ett erbjuder specialistvård till flera kommuner. Attendos kunder i Finland är framförallt kommuner och sjukhusdistrikt som erbjuder sina invånare äldreomsorg och omsorg till personer med funktionsnedsättning. I likhet med Sverige har kommunerna ett långtgående ansvar för välfärdstjänsternas finansiering och det finns i huvudsak tre modeller för upphandling av privata tjänster: upphandling av fasta kontrakt, upphandling av ramavtal, samt en form av ­kundval genom pengsystem. Attendos konkurrenter bland privata utförare i Finland är bland andra Mainio Vire, Esperi, Coronaria samt Mehiläinen.

Lagar, valfrihet och mångfald för äldreboenden i Norden

Källa: Attendo

Det norska och danska omsorgssystemet

I Norge med 428 kommuner och Danmark med 98 kommuner är omsorgssystemet decentraliserat med kommunalt ansvar för primärvård, socialtjänst och äldreomsorg. Attendos kunder i Norge och Danmark är framförallt kommuner som erbjuder sina invånare äldreomsorg i form av äldreboenden och hemtjänst. Upphandling av privata tjänster sker i huvudsak genom kontrakt i befintlig verksamhet, upphandling av ramavtal samt kundval. Attendos konkurrenter bland privata utförare är bland andra Aleris, Norlandia Care och Uni Care i Norge, samt Aleris och Förenade Care i Danmark.

Sverige och Finland har kommit längst

Utvecklingen i de nordiska länderna har kommit olika långt när det gäller valfrihet i vård och omsorg. Sverige och Finland är de länder som liknar varandra mest på viktiga områden såsom omsorgens organisation och de alternativa utförarnas andel av systemet för omsorgs­tjänster. Man har även likartade krav på upphandling i konkurrens samt incitament för valfrihet. I Danmark finns sedan 2003 ett valfrihetssystem för hemtjänst med fri etableringsrätt för privata utförare som möter vissa kvalitetskrav. 2012 skärptes kraven på kommunerna att öka andelen alternativa utförare inom hemtjänst, vilket fått till resultat att volymen nya kontrakt på upphandling ökat de senaste åren. Norge har inga tydliga regler och incitament för ett ökat privat inslag inom social omsorg. Vissa upphandlingar sker, framför­allt i Osloregionen, men endast en mindre andel av äldreomsorgen har valfrihetssystem.

Lagar, valfrihet och mångfald för hemtjänst i Norden

Källa: Attendo